postitilappar_Adam_Ihse_Scanpix_250

Det här är testet, en självskattningskala, som sjukvården i Sverige oftast använder sig av för att se om  en person lider av ADHD. Därtill görs intervjuer med både personen själv och närstående samt en klinisk bedömning av en psykolog eller psykiatriker.

Detta är alltså inte ett underlag för diagnos, utan ett underlag för vidare samtal med läkare eller annan utredare.

I bedömningen ingår också om du själv anser att du har haft något problem i de olika, under lång tid och i många olika situationer, till exempel svårigheter att behålla jobb, nära relationer eller andra problem i relationer till samhället i övrigt. Alla kan alltså vara rastlösa ibland, det ger inte en psykiatrisk diagnos som ADHD.

Detta är alltså en rad frågor att fundera utifrån. Detta är alltså inte ett test som dig dig diagnos, även om du får "högsta poäng" på samtliga frågor.

Svaren går från aldrig, sällan, ibland, ofta upp till alltid.

1. Hur ofta har du svårigheter med att avsluta de sista detaljerna i en uppgift/ett projekt när de mer krävande momenten har avklarats?


2. Hur ofta har du svårigheter med att få ordning på saker och ting när du ska utföra en uppgift som kräver organisation?

3. Hur ofta har du problem att komma ihåg avtalade möten, t ex läkarbesök, eller åtaganden?


4. Hur ofta händer det att du undviker eller skjuter på att sätta igång med en uppgift som kräver mycket tankemöda?

5. Hur ofta händer det att du sitter och plockar med något, eller skruvar på dig och rör händer eller fötter när du är tvungen att sitta en längre stund?

6. Hur ofta känner du dig överaktiv och tvungen att hålla igång, som om du gick på högvarv?

7. Hur ofta händer det att du gör slarvfel när du arbetar med en tråkig eller svår uppgift?

8. Hur ofta händer det att du har svårt att hålla kvar uppmärksamheten när du utför tråkigt eller monotont arbete?

9. Hur ofta händer det att du har svårt att koncentrera dig på vad folk säger, även när de pratar direkt till dig?

10. Hur ofta händer det att du förlägger eller har svårt att hitta saker hemma eller på arbetet?

11. Hur ofta händer det att du distraheras av händelser eller ljud i din

omgivning?

12. Hur ofta händer det att du lämnar din plats under möten eller i andra situationer där du förväntas sitta kvar?

13. Hur ofta händer det att du känner dig rastlös eller har svårt att vara stilla?

14. Hur ofta händer det att du har svårt att gå ner i varv och koppla av när du har en stund över?

15. Hur ofta händer det att du kommer på dig med att prata för mycket i sociala sammanhang?

16. Hur ofta händer det att du avslutar meningar åt dem du talar med, innan de själva hinner avsluta dem?

17. Hur ofta händer det att du har svårt att vänta på din tur i situationer då det krävs?

18. Hur ofta händer det att du avbryter/stör andra när de är upptagna?

 

Källa: Nusjukvården Västra Götaland

Av dmadmin
27 september, 2010

8 kommentarer

  • Av Fröken Ritalina Metaminasson 23 september, 2011

    Och utredare under t ex stress, fullföljer de denna procedur..?
    Det låter ju bra det här… Självskattning, klinisk bedömning, intervjuer med den berörde samt närstående, som ett underlag för vidare samtal med läkare/annan utredare.

    I bedömningen ingår även om den berörda anser sig, under lång tid, ha haft problem i många olika situationer, t ex svårigheter att behålla jobb, problem med nära relationer/andra relationer samt till samhället i övrigt.

    Jag fick medicin/amfetamin mot ADHD utskrivet efter ett samtal med en kliniker, samt ett skattningsformulär med mig hem (vilket lämnades in väldigt sent).

    Idag har jag ett flera tvivel på om diagnosen verkligen stämmer, bland annat p g a mitt fungerande i barndomen vilket ger en motstridig bild. Vidare reagerade jag på medicinen motsatt mot hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förväntas reagera. Jag blev dock mer pigg vilket var en hjälp men också förvirrad/påtagligt dement, fick stora koncentrationssvårigheter, sa halva meningar/”tappade tråden”, blev m k t glömsk, förla saker, fick muskelkramper och yrsel, även trängningsinkontinens samt efter en längre tids användning paranoid psykos. Nämnas kan att den kliniska uppföljningen var under all kritik.

    Nu äter jag ingen medicin längre och har börjat ”klarna” i huvudet, även trängningsinkontinensen har, å det närmaste, helt försvunnit.

    Jag är inte emot amfetamin som medicin för de personer som når förbättringar av denna behandling! Vad jag vill trycka på är att utredare måste ha såväl tid till som intresse för att genomföra adekvata bedömningar på en fullskalig nivå, för att sedan vidare följa upp patienten och dennes medicinering.

  • Av Magnus44 6 oktober, 2013

    Concerta
    Glad för de som känner sig hjälpt men hade mer biverkningar än fördelar.

  • Av Magnus44 6 oktober, 2013

    Concerta
    Glad för de som känner sig hjälpt men hade mer biverkningar än fördelar.

  • Av Magnus44 6 oktober, 2013

    utvärdering
    Är inte emot bättre utvärderingar än vad som oftast sorgligt nyttjas.

  • Av Henrik G 21 oktober, 2013

    Vad hette forskare som brände all sin forskning?
    Kan inte mycket av det här handla om att olika individer inte trivs i/mår bra i ett alltför konformistiskt samhälle, som vill kategorisera det som avviker det minsta från från det ”normala”?

  • Av anonym 19 februari, 2015

    hur få tag i medicin?
    Hej. Såg att du fick diagnos utan att göra en lång utredning. Vi har det motsatta problemet. Min son har en gammal adhd diagnos sedan han var liten. Men har nu stora problem och kan inte få medicin utskrivet utan en lång och krånglig process. Jag undrar därför vart man kan vända sig för att komma framåt snabbare.

  • Av anonym 8 januari, 2016

    mesta där stämmer in på mig
    mesta där stämmer in på mig på ”ofta” och ”alltid” min psykiatrin har sagt det är depression

  • Av anonym 13 juli, 2016

    forskare
    Det var Gillberg en forskare inom barn och ungdomspsykiatri.
    Han ville inte lämna ut resultaten då det kunde röja identiteter
    vilket de lovat aldrig skulle hända.
    Då de blev tvungna att lämna ut det eldade han upp forskningsmaterialet. Rapporterna var redan skrivna.

Comments are closed.