"Tuggummi och munsköljare kan störa magen"

Läkaren och forskaren Peter Benno är inte rädd för bakterier. Patienter som kommer till honom har ofta magproblem som beror på obalans i tarmfloran.

 - Redan för många miljoner år sedan grävde vi ner maten
i marken för att förvara den och sedan tog vi upp den och åt, säger
Peter Benno från Endoskopienheten på Läkarhuset Hötorgscity på
seminariet arrangerat av Svensk Egenvård på Apoteksmässan i Stockholm.
Ett gram jord innehåller 4000 olika arter av bakterier och vår urmage
känner inte igen den sterila och sönderlagade mat vi äter i dag.

Tester på råttor har visat att  munsköljvätska
innehållande klorhexidin (ex SB12)  tar död på bakterier på tungan och
dessa bakterier bidrar till att bilda viktiga substanser som skyddar
magsäcken. Efter sådan sköljning utvecklade råttorna lättare
magsår.

- Vi fungerar inte som råttor och vi ska komma ihåg att
dessa tester inte har gjorts på människor, men det är viktigt att söka
vidare efter andra orsaker till magsår än de mest kända, nämligen
Helicobacter pylori och värktabletter (anti-inflammatoriska
värktabletter). Kanske är munsköljvätskor innehållande klorhexidin en
bidragande orsak till magsår som vi idag inte kan förklara.

När det gäller folksjukdomen IBS, även kallad ballongmage, kan symptomen förvärras av mat som slinker förbi tunntarmen och hamnar i tjocktarmen. Sådan föda är framför allt kostfibrer, som grovt bröd, frukt och grönsaker, men även sötningsmedel som xylitol och sorbitol, som finns i godis och sockerfria tuggummin. Närnär de hamnar i tjocktarmen blir till festmåltid för våra normala tarmbakterier. När bakterierna partajar bildas gaser som kan ge ballongmage med både obehag och smärtor.

- Vår mag-tarmkanal är byggd för en allsidig kost, men många människor som vill leva hälsosamt har övergått till en kost som liknar idisslarens, säger Peter Benno. Massor med fullkorn är bra mat för kor, men  passar inte alla människor. Vi brukar prata om att medelhavskosten är så bra, men har du ätit fiberbröd nere vid Medelhavet? Eller salladsbuffé? Frukt och grönt äts ofta inlagda i Medelhavsländerna och blir då lättare att smälta och då också mindre gasbildande. Har man känslig tarm och reagerar på kostfibrer är vitt
bröd att föredra, förklarar Benno.

Läs mer: Muntorrhet kan ge tandlossning

Även en kur med antibiotika kan röra till det i tarmfloran.

- Det är väldigt lätt att bakteriebalansen i tarmen sätts ur spel, och det kan vara svårt att ställa den till rätta igen, förklarar Benno på föreläsningen och fortsätter med en glimt i ögat men ändå allvarlig underton. Vid mycket svåra diarreer efter antibiotikabehnadling kan livräddande behandling vara lite bajs från en vän, bajset rörs ner i mjölk och sedan "transplanteras" i form av ett
lavemang till den sjuke. På så sätt återställs ordningen bland tarmbakterierna.

Bör man äta tillskott av bakterier?

- Jag ställer mig skeptisk till pro-biotiska produkterna med nuvarande kunskapsläge. Här krävs absolut mer forskning. Jag brukar rekommendera ett betydligt trevligare och
naturligare sätt att fylla på sina tarmbakterier genom att äta mer fermenterad mat. Man kan antingen själv syra grönsaker eller fisk, se recept, eller köpa färdigt. Gravlax är syrad, salami,
oliver och surkål finns i de flesta mataffärer.

Livsmedelsverket har testat surströmmingen för att se om den var säker att äta. De tillsatte alla möjliga sorters bakterier för att se om de skulle frodas, men tvärtom. Inga farliga överlevde. Det är detsamma som händer när maten kommer ner i magen, det blir en otrevlig miljö för sjukdomsbakterierna.  Läs om testet här.

Äter du själv syrad mat?

Mer positiv till de probiotiska produkterna på seminariet var mikrobiologen Siv Ahrné, professor i livsmedelshygien vid Lunds universitet. Bäst och mest uthållig bakterie, tycker hon, är Lactobacillus Plantarum som
hon själv varit med och tagit fram.

Ett annat gott recept med nyttiga bakterier från Allt om mat: Syrade grönsaker med jordärtskockspuré och halstrade pilgrimsmusslor

_______________________________________________________

Läs mer: Läkaren och forskaren Peter Benno har medverkat i boken Bakterier, buller och brak.