För få testas för benskörhet
Läs mer: Behandla och förebygg din benskörhet
Benskörhet är ett stort folkhälsoproblem. Sverige och Skandinavien är hårdast drabbat. Uppgifter ur den öppna jämförelsen av hälso- och sjukvårdens kvalitet visar att bara en av tio svenska kvinnor över 55 år som brutit ett ben får behandling mot benskörhet.
Benskörhet eller osteoporos, drabbar främst äldre kvinnor och är en sjukdom som påverkar skelettet. Benen i kroppen blir sköra och bryts lätt. Sjukdomen förkortar både livslängden och livskvaliteten för den drabbade. Men hjälp finns att få. Tabletter och injektioner mot benskörhet halverar, till exempel, risken för höftfrakturer. Men många går utan diagnos och får därmed ingen behandling.
För att fastställa om du lider av benskörhet mäter läkaren benets täthet och mineralhalt. Detta kallas för bentäthetsmätning. Ett blodprov tas också. Det är ett relativt enkelt test som tar cirka 15 minuter att göra men Bodil Lernfelt, docent och överläkare vid Geriatriska kliniken, Sahlgrenska universitetet, menar att många sjukhus inte har möjlighet att utföra testerna.
– Man utreder inte alltid benskörhet adekvat. Ortopeder kan slarva med utredning i anslutning till frakturer, säger Bodil Lernfelt.
Det finns två typer av benskörhet; primär och sekundär. Primär benskörhet beror på minskade halter av det kvinnliga könshormonet, östrogen. Efter klimakteriet minskar östrogenet, vilket gör att äldre kvinnor oftare drabbas. Sekundär benskörhet beror på andra sjukdomar, till exempel kol, eller användning av vissa typer av läkemedel, till exempel kortison. Bodil Lernfelt menar att sjukvården ofta är mycket uppmärksamma på riskgrupper för sekundär benskörhet och att dessa oftare får en diagnos.
– Men kompetensen ökar hela tiden, säger hon.
Tabletter kombinerat med kalcium och D-vitamin är rekommendationerna för behandling och också vanligast. Dessa läkemedel kallas bisfonater och motverkar att benen bryts ned. Men de kan vara krångligt att inta tabletterna, på grund av sömn- och matrestriktioner i anslutning samt att många får magbesvär. Därför finns det också injicering, Aclasta, som ges en gång om året istället för vecko- eller månadstabletter. Bisfosfonater för benskörhet har, enligt Bodil Lernfelt, använts i cirka 20 år och är en beprövad behandlingsmetod.
Hormonbehandling med östrogen stärker benen, men det är ingen etablerad behandling mot benskörhet. Detta främst på grund av biverkningarna med exempelvis ökad risk för bröstcancer.
Det finns mycket man kan göra själv. Bodil Lernfelt betonar vikten av motion, särskilt sådant som belastar skelettet. Simning gills alltså inte. Att inte röka och få i sig nyttig mat som innehåller kalcium och D-vitamin.
11 januari, 2010
1 kommentarer
Comments are closed.
Ny billigare mätmetod
Citat från artikeln ovan:
”många går utan diagnos och får därmed ingen behandling” Är det bara att acceptera då?
Läkare som bortser från diagnos-misstanke och/eller har budgetrestriktioner bör uppdateras om följande.
Enligt en ny studie från Karolinska Institutet kan höftfrakturer förebyggas med en mätmetod för bentäthet i handen.
Citat (från pressmeddelande 12-11-19):
”Metoden är fullt jämförbar med andra, dyrare metoder, och kan enligt forskarna användas i förebyggande syfte för att hitta personer i riskgruppen för benskörhet – en sjukdom som drabbar mer än varannan svensk kvinna.”
Mätmetoden (DXR) avser en vanlig handröntgenbild där tjockleken av mellanhandens ben och deras textur analyseras, d v s små variationer i tätheten.
Källa: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=153744&d=2637&l=sv&newsdep=2637